förmodligen världens sämsta filmblogg!

Familj

Gnomeo & Juliet

Gnomeo & Juliet, 2011 av Kelly Asbury med James McAvoy och Emily Blunt

Trädgårdstomtarna Gnomeo och Julia älskar varandra, men kommer från rivaliserande trädgårdar. Deras jakt på lyckan kantas av rosa plastflamingos, gräsklipparrace och regelrätta gängkrig i den välansade men hårda verklighetens rabatter och gräsmattor.

Man ska väl inte begära för mycket när man ser en film som är mer riktad till en yngre publik. Visst, jag älskar att se en riktigt bra animerad film. Men inget verkar komma upp i samma nivå som Shrek eller Toy Story. Pixar vräker visserligen ur sig saker som impar på mig nästan varje gång, men jag tycker att de ofta känns väldigt lika varandra.

Den här var för mig lite udda, inte särskilt hajpad eller några vidare superkändisar i den, nån kanske Ozzy är ju faktiskt med, men det är bara en pytteliten biroll. Historien om Romeo och Julia är här lite mer förtomtad och ”aningens” förvrängd. Det är väl fint att få småttingarna att uppleva Romeo och Julia på ett lite mer aktuellt sätt, sen beta av boken när de blir äldre… Men för mig var inte den här särskilt rolig. Den hade väl två, tre skämt och scener som lockade fram ett leende, men så mycket mer än så var det inte. Men jag ger den en tvåa för bra animering, en etta känns lite snålt.

2/5


Tangled

Tangled, 2010 av Nathan Greno, Byron Howard med Mandy Moore och Zachary Levi

Kungarikets mest eftersökta tjuv, Flynn Rider, träffar av en slump den blonda tonåringen Rapunzel som har livslångt utegångsförbud och är fast i ett högt torn. Mötet är början på ett hårresande äventyr som innehåller en snabb polishäst, en överbeskyddande kameleont och ett läskigt gäng banditer. Flynn har klarat sig genom livet genom att vara snygg, prata fort och ha tur  – men när han väljer ett mystiskt torn som sitt gömställe ser det ut som omturen vänder.

En fin, och ganska uppsnoffsad version av bröderna Grimms Rapunzel. Välanimerad och faktiskt ganska rolig men alldeles för mycket musikal för min smak. Jag känner inte att det finns så mycket att tillägga om den här filmen. Kort och gott är den bättre än jag trodde men jag kommer nog inte se den igen.

Årets kortaste sammanfattning på en blogg för korta recensioner. Win.

2/5


Megamind

Megamind, 2010 av med Will Ferrell, Jonah Hill och Brad Pitt mfl.

Genom åren har Megamind försökt att erövra Metro City på varje tänkbart sätt. Varje försök har misslyckats kapitalt på grund av den bemantlade superhjälten Metro Man, som verkat oövervinnelig ända tills den dag då Megamind faktiskt dödar honom i ilskan över att ännu en ondskefull plan misslyckats. Plötsligt har Megamind inget syfte. En superskurk utan superhjälte. Megamind bestämmer sig för att det enda sättet för honom att ta sig ur eländet är att skapa en ny motståndare; Titan, som är både större och bättre än vad Metro Man någonsin var. Titan inser snart att det är mycket roligare att vara ond än att vara god…

Jag brukar inte lägga ner allt för mycket tid på att forska i animerade filmer. Så, automatiskt, är en favoritsysselsättning vi har här hemma när vi ser en animerad film att inte först ta reda på skådespelarna och sen sitta och försöka gissa. Det tog inte lång tid att pricka Will Ferrell. Han spelar över något så otroligt som vanligt. Han bara skriker och är utdragen.

I övrigt så är inte filmen mer märkvärdig än någon annan animerad film. Den är snyggt animerad och jag tycker soundtracket är bra. Känns som jag har hört Welcome to The Jungle ett tiotal gånger på den senaste tiden ur olika filmer… Hmmm. Hursomhelst, manuset kändes ibland lite som en The Incredibles spinoff. Men jag vill inte lägga nån större energi på det heller, filmen är trots allt riktad mot en något yngre publik. Jag försöker se det ur mitt inre barns perspektiv.

Filmen gick i vågor, ibland väldigt seg och ibland väldigt underhållande. Jag ger den här tvåa och en halv. För att den är färgglad, snyggt animerad, knäpp humor och skön musik. Men alldeles för platt för min smak. Jag saknar den roliga sidekicken (likt Bolts hamster).

2,5/5


The Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring

The Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring, 2001 av Peter Jackson med Elijah Wood, Sean Astin, Ian McKellen mfl.

Sagan om ringen berättar historien om den unge hoben Frodo, som ärver en tillsynes oskyldig, men magisk ring av sin kusin Bilbo. Frodo får snart veta att dess ursprunglige skapare, den onde trollkarlen Sauron, desperat letar efter ringen. Den lilla tingesten gömmer mäktiga onda krafter som kan göra det möjligt för Sauron att förslava invånarna i landet Midgård. Det finns bara en utväg – att förstöra ringen i Domedagsklyftan. Ett litet utvalt sällskap om nio med hoben Frodo i spetsen ger sig iväg på det ödesdigra uppdraget.

Det här är en sån där rulle jag har sett 5043 gånger och tycker den är precis lika bra varenda gång. Nu var det några år sedan och i väntan på The Hobbit tänkte jag och frugan friska upp minnet lite. Vilken utmärkt film för att hålla sig inne från snöstorm!

Back in the day när jag fick höra att Peter Jackson skulle göra denna film så var jag så sjukt skeptisk, jag trodde han skulle göra ytterligare en b-film i  Braindead-stuk. Sen efter ett tag kom en teaser, sen en trailer och jag bara njöt! Full av förväntan. Har nästan samma förväntan nu på The Hobbit. Jag räknade i princip dagar när det var ett år kvar av produktionen. Sen kom dagen då reklamen började rulla på tvn och att den hade biopremiär ett visst datum. Min värld stod alldeles stilla. Jag praktiskt taget hängde på dörren när bion slog upp sina portar. Äntligen skulle jag få ta del av något som jag inte har orkat läsa! Jo, det är sant, jag försökte läsa boken igen efter jag hade läst filmen, men igen orkade jag inte mycket längre än halvvägs. Jag är inget läshuvud direkt.

Jag satt som en fågelholk genom nästan hela filmen och den var bra tametusan hela tiden. Nu minns jag inte hur lång bioversionen var men det kändes som det hela var slut på en kvart. Så uppslukad av en film har jag nog aldrig varit, jag praktiskt taget var i Middle Earth och följde Frodo och hans små vänner hack-i-häl. Jag såg den igen dagen efter. Filmer jag tycker är bra brukar jag ofta vilja se två gånger. Den andra gången när jag vet hur den slutar kan jag koncentrera mig på allt annat andra gången.

Det var en otroligt skön känsla att veta att det kommer två filmer till i samma anda. Jag tror de här filmerna kommer finnas med mig på ett eller annat sätt så länge jag lever.

5/5


Despicable Me

Despicable Me, 2010 av Pierre Coffin, Chris Renaud med Steve Carell, Jason Segel och Russel Brand mfl.

Omringad av en mindre armé av hantlangare finner vi Gru, mitt i planerandet av den största kuppen världen någonsin skådat. Han ska stjäla månen. Beväpnad med en arsenal av krymp- och frysstrålar samt stridsklara farkoster för land och luft, övervinner han allt som kommer i hans väg. Det vill säga fram till den dag han stöter på den enorma viljestyrkan hos tre små föräldralösa flickor som ser honom på ett sätt som ingen annan någonsin har gjort: en potentiell far.

Jag hade svårt för den här filmen redan från första teaser-trailern. Jag tyckte karaktären verkade tråkig och ful och hade en jobbig rysk (?) brytning. Dessutom är Steve Carell nån jag verkligen inte klarar av så värst länge. Jag tyckte han var bra i 40 Year old Virgin och han är suverän i The Office, men det är typ allt. Men lite senare kom det nya trailers på Despicable Me och tänkte att den här kanske kunde vara lite kul ändå.

Jag kunde inte låta bli och tänka på Gremlins när Grus små gula hantlangare flänger omkring inne i ett snabbköp. De både låter och beter sig som Gremlins. Men jävlar, vad sköna dom är. De gjorde mycket för filmen. Deras flin är så skrattframkallande. Men i det stora hela tyckte jag faktiskt inte att filmen var så vidare kul. Jag har sett mycket bättre animerade rullar i mina dagar och den här är inte ens i närheten av topp 5. Några exempel: Madagascar, Toy Story, Finding Nemo, The Incredibles, Shrek, Up, Ice Age…

2/5


How to train your Dragon

How To Train Your Dragon, 2010 av Dean DeBlois och Chris Sanders med Jay Baruchel och Gerard Butler mfl.

I en mytisk värld befolkad av väldiga vikingar och vilda drakar lever tonårsvikingen Hiccup på ön Berk. Där det är en livsstil att slåss mot drakar. Snart är det dags för initiering, den stora chansen att visa sig värdig för hans stam och hans far. Men när han möter, och även blir vän med, en skadad drake vänds hans värld upp-och-ner.

Vilken utmärkt lördagsunderhållning såhär efter en ganska slitsam vecka och en ännu slitsammare dag. En gullig liten film om en pojke och hans ”husdjur”. Jag kan nästan relatera till Hiccup när jag var yngre och hade en hund som alla trodde var ett framavlat monster. Men när folk lärde känna henne så visade det sig att det var den snällaste vovven i hela världen.

En väldigt välanimerad film, precis vad man kan förvänta sig från gänget som gav oss Shrek. Härliga miljöer och vackra scener. Massa massa gull och klockren musik.  Jättebra på alla sätt och vis!

4/5


The Last Airbender

The Last Airbender av M. Night Shyamalan med Noah Ringer, Nicola Peltz, Jackson Rathbone mfl.

Luft, vatten, jord, eld; fyra nationer sammanbundna av ödet. Eldnationen startar plötsligt ett brutalt krig mot de andra och ett helt århundrade går utan något hopp finns om att få ett slut på förödelsen. Slutligen ger sig den modige Aang ut i striden, då han inser att han är den ende Avatar vars krafter är så starka att han kan manipulera alla de fyra elementen. Aang slår sig ihop med Katara, som kan manipulera vatten, och hennes bror Sokka, för att försöka återskapa balansen i en krigshärjad värld.

Jaha. Här har vi ännu en film jag bara ser för att den ser visuellt cgi-porrig ut. Jag har aldrig ens hört talas om den ofantligt populära Nickelodeon-serien förens nu. Plus i kanten också är att det är M. Night Shyaslsjflskdfjks som står för produktionen. Säga vad man vill om honom, att han är en överskattad filmskapare och så vidare och så vidare. Men han har faktiskt gjort ett par filmer som är bland mina favoriter. Unbreakable, Signs, Sixth Sense  exempelvis. The Happening var ju bara ett monotont, platt jävla skämt som jag hyste alldeles för starka förhoppningar för.

Här möter vi Aang – en kylig liten kille med en stor självlysande pil pedantiskt tattuerad i pannan. Förutom pilen i sin panna så är han en hejare på Thai Chi. Det är nånting med pilen i pannan och hans Thai Chi som gör att luften börjar böja sig vart han än vill. Emellanåt är det väldigt svårt att ta lille Aang på allvar eftersom hans skådespelartalanger kanske inte lyser lika starkt som pilen i hans huvud, lyckligtvis så gör hans följeslagare det lite lättare för honom, för dom är fan snäppet sämre.

Handligen slutade jag bry mig om efter ungefär 45 minuter för jag bara orkade inte försöka hänga med. Det är för mycket scenbyten, dessutom har många av dessa scener inte ens någon betydelse för handlingens framfart. Helt onödiga jävla scener som bara är till för att förvirra, eller för att smarta människor har nånting de kan säga att de förstår, fast de inte gör det.

En enorm eloge till effekterna dock! Banne mig vad jag skulle ha viljat se den här i 3D, men eftersom jag av erfarenhet vet att den här filmen är så makalöst seg så tänker jag inte se den i 3D. Jag skulle inte ens vilja se den igen om den om den utspelade sig i sin fulla flärd i mitt vardagsrum – live. Både jag och min fru suckade högt när vi trodde att filmen var slut, när det kom ytterligare en scen. ”Kan inte skiten bara ta sluuuuut”. Som en jävla fästing som bara vägrar dö.

0/5


Harry and the Hendersons

Harry and the Hendersons (aka ”Bigfoot”), 1987 av William Dear med John Lithgow och Melinda Dillon mfl.

Familjen Henderson kör in i ett apliknande monster på väg hem från semestern. De fruktar att han är död, men kan ändå se guld och gröna skogar i fyndet av Bigfoot. De fraktar hem Bigfoot och får snart inse att han lever, de fäster sig vid monstret, eller Harry som de kallar honom och han blir som en medlem i familjen, vilket vållar en hel del problem.

Jag vart överlycklig när jag hittade den här, jag har letat som en galning efter den! Jag såg den här när jag var liten, flera flera gånger. Den var så himla bra! Jag kunde inte vänta med att se den. Jag slog på den direkt idag, det är söndag förmiddag och regnet står som spön i backen. Vilket suveränt tv-tittar väder på en sån go gammal klassiker!

Jag blev förvånad över hur bra bigfoot kostymen är än idag och den var precis lika härlig som jag minns den! Det är ju lätt hänt annars att man förstör goda minnen av en film genom att se den igen 20 år senare. En helt underbar klassiker tycker jag. Typisk 80-tals-familje-äventyr med glada melodier och lurviga skämt på barn-nivå, inga svordomar och onödigt våld. Bara en fin film mellan människa och ”djur” (?). Skådespelet är som väntat i en sådan film -kanske inte på topp, men helt klart godkänt och musiken är som jag nämnde -glad.
Jättehärliga vyer över den amerikanska vildmarken är också väldigt fint.

Jag vet att många inte kommer att hålla med mig nu, men för mig är det här en nostalgitripp som jag bara måste ge en femma!

5/5


Toy Story 3

Toy Story 3, 2010 av Lee Unkrich (Pixar) med Tom Hanks och Tim Allen

En av leksakers värsta farhågor är saker och händelser som förhindrar att någon leker med dem.
Den allra värsta farhågan är dock att bli ifrånväxt, att bli bortglömd…
Woody, Buzz lightyear och resten av Andys leksaker hamnar på hyllan när Andy lämnar hemmet för college.

Jag tittade på ettan när jag var yngre och min son tittar på den ibland. Han kanske är lite för ung för att förstå, för han föredrar Horton hears a Who.
Men vilken underbar avslutning på en trilogi! Pixar när dom är som bäst! Jag har tyckt om Pixar sedan Toy Story 1. Finding Nemo, Monsters, The Incredibles, UP för att nämna några favoriter. Jag kommer lätt att rekommendera alla till min son när han blir några år äldre för att förstå dem.

Har du sett ettan och tvåan så måste du se trean oavsett hur gammal du har gått och blivit. Du kanske kan titta på den i smyg annars. Släpp fram barnasinnet!

4/5


Fantastic Mr. Fox

Fantastic Mr. Fox, 2009 av Wes Anderson med George Clooney, Bill Murray, Meryl Streep mfl.

Baserad på den älskade historien av Roald Dahl (Kalle och Chokladfabriken ) kommer filmen om den ädle charmige och fantastiske räven som använder sin slughet för att överlista de tre elaka bröderna Boggis, Bunce och Bean.

En mysigt animerat film med många kända röster och roliga karaktärer. Kul handling med en hel del humor. Kanske inte riktigt min humor, men det var kul ändå. Lätt sevärd en tisdagkväll i brist på annat.

3/5


Alice in Wonderland

Alice in Wonderland, 2010 av Tim Burton med Mia Wasikowska, Johnny Deep och Helena Bonham Carter

Livet kommer snart att överraskande förändras för 19-åriga Alice Kingsley. En dag i trädgården följer hon efter en kanin och när han försvinner in i sitt kaninhål tittar Alice in där och faller. Hon faller länge och efter det så är ingenting sig likt. Här möter hon nu en uppsjö av annorlunda och speciella invånare, som Hattmakaren, Filurkatten, den storrökande larven Absalom, den obehagliga Vita Drottningen och hennes ondskefulla äldre syster Hjärter Dam, den griniga härskarinnan av Underlandet.

Åter igen har jag inte läst boken, sagan, berättelsen, whatever!
Minns inte att jag någonsin har fått den läst för mig i min barndom heller – tragiskt!  Jag har iallfall tittat på bilderna och läst några rader på sidorna med roligast bilder. That’s it! Måste faktiskt säga att jag är lite besviken. Jag hade förväntat mig lite mer Burton-stil. Det enda som kändes väldigt Burton var den typiska Danny Elfman musiken och några träd. Skådespelet var inte heller så speciellt märkvärdigt, inte alla special effekter heller med tanke
på alla andra filmer de senaste åren.

Underhållande, helt klart. Men trots all uppmärksamhet så sticker den inte ut. Den varken trollbinder mig eller tråkar ut mig.

3/5


A Christmas Carol

A Christmas Carol, 2009 av Robert Zemeckis med Jim Carrey mfl.

Scrooge bryr sig bara om pengar och bryr sig inte om människorna omkring honom. Natten före julafton blir han varnad av spöken för att fortsätta sitt själviska liv. Vålnaderna tar Scrooge på en resa genom livet. Till slut tvingas Scrooge att välja om han ska börja bjuda på sig själv eller om han ska dömas till ensamhet och bli bortglömd.

Nu i efterhand önskar jag att jag hade sett den i 3D på bio, eller åtminstone HD, men så fort DVD:n kom så ville jag se den omedelbart. Jag såg trailern i vintras ett par gånger på tv och jag har lite förkärlek till animerade filmer för lite äldre barn. Exempelvis Final Fantasy. Det är kul att häpnas över hur skickligt gjort det är med ansiktsuttryck och likheter på skådespelare osv. Den här filmen var inget undantag.

Jag har inte läst En Julsaga av Charles Dickens, men kan säga nu att jag fick god lust att göra det. Det var en väldigt fin berättelse och den var väldigt, väldigt snyggt gjord. Det ligger en härlig julkänsla över hela filmen. Precis som Polarexpressen, som också är regisserad av Robert Zemeckis. En mysig film helt enkelt!

3/5


Where the Wild Things Are

Where the Wild Things Are, 2009 av Spike Jonze med Max Records och James Gandolfini

Max är en liten pojke, som blir arg då han skickas upp till sitt rum utan att få sin middag och skapar en fantasivärld att leva sig in i under sin rumsarrest. I sin fantasi har Max en vargkostym och möter massor av mytiska och fantasifulla varelser i Vildingarnas land, en mystisk skog.

Uhgm, än en gång har jag inte läst boken som Spike Jonze har valt att filmatisera här. Efter jag har sett filmen har jag bara ännu mindre lust att läsa den, men jag antar att jag kanske läser den för William någon gång när han blir lite äldre, men en viss avsmak av den här extremt sega filmen om ett överaktivt dampbarn med en extremt vild fantasi. Jag satt och nickade till nästan hela tiden.  Så jävla långtråkig!
Jag hade sett fram mycket mot den här filmen och jag så besviken.
Det enda som var bra med filmen var den förtrollande musiken.

2/5


Planet 51

Planet 51, 2009 av Jorge Blanco med Justin Long, Jessica Biel och Dwayne ”The Rock” Johnson

Från ingenstans upp i det blå kraschlandar kapten Charles “Chuck” Baker med sitt rymdskepp mitt under ett grillparty hemma hos en familj. Helt omedveten om var han landat, placerar han stolt sin flagga i backen….men han inser snart att han inte är ensam. Bakom honom står en grupp grönhyade invånare som stirrar förundrat på honom. Chuck flyr i vild panik och noterar i sin brådska inte att invånarna är minst lika rädda som han själv är. Filmtrailer.se

Det är så himla svårt att säga om den är bra eller dålig. Man måste försöka se den med ett barns ögon eftersom den mest är ämnad för sådana. Jag lockade fram mitt barnasinne och försökte njuta av filmen. Men det är lördagkväll och jag kände att jag kunde ha gjort nånting mycket roligare. Ikväll skulle vi egentligen ha sett ”Halloween II” av Rob Zombie, men ganska snart insåg vi hur meningslös och tråkig den förmodligen skulle vara. Han bara går och går och dödar och dödar och folk rusar i panik ifrån honom. Det fick bli den här istället!

Manuset i sig är ju rätt unik, helt klart. En av oss hamnar på en befolkad planet istället för tvärt om, bara det är ju rätt uttjatat, och eftersom jag inte kan komma på någon vuxenfilm som har gjort nåt liknande så är det här rätt kul.  När jag säger vuxenfilm menar jag inte det ni tror att jag menar.

Men i det stora hela är det nästan som vilken animerad familjefilm som helst. Lättbegriplig, skojig och säkert väldigt underhållande för ett barn. Ikväll lyckades jag inte locka fram barnet i mig så mycket som jag kanske hade önskat. Den får ett medelbetyg av mig.

3/5


Up

Up, 2009 av Pete Docter med Edward Asner och Jordan Nagai

Carl Fredricksen har i hela sitt liv längtat efter att få upptäcka världen och leva livet. Men vid 78 års ålder verkar det vara aningen sent, tills en ödes nyck (den ihärdiga 8-årige scouten Russell) ger honom en ny chans. ”Upp” tar oss med på ett spännande äventyr där det omaka paret träffar på oländig terräng, oväntade bovar och djungelvarelser.

Åååh, vilken go rulle! Hur fin som helst. Passar stora barn (som jag) som små barn! Pixar glänser med sin talang i den här filmen med animationerna. Berättelsen är ljuvlig. Kanonbra musik, jättebra skådespelarröster. Finns inte mer att tillägga.

4/5


Monsters vs. Aliens

Monsters vs. Aliens, 2009, DreamWorks med Reese Witherspoon, Seth Rogen och Kiefer Sutherland

När unga Susan Murphy, på sin bröllopsdag, oväntat mosas av en meteor full av geggamoja från yttre rymden, växer hon märkligt nog till en längd av 15 meter och 21 centimeter. Militären rycker in, och hon tas tillfånga och förs till en hemlig statlig anläggning. Där döps hon om till Ginormica och spärras in tillsammans med en massa andra märkliga monster.

Det här är en film i min kaliber. Du behöver inte tänka alls, bara att glo. Animerat är alltid kul lite då och då. Det här var väl kul. Men det slår knappast Shrek eller Hitta Nemo. 60 ggr bättre än Sånger från andra våningen!

Standard.
3/5


Earth

Earth, 2007 med James Earl Jones av producerat av Disneynature

Såg att den här dokumentären fanns på HD och kunde inte låta bli att se den.  Fantastiska bilder och otrolig musik.  Man får följa ett par djurfamiljer på deras resor efter vatten och föda eller deras tragiska missöden. Som sagt, bilderna och scenerna är så otroligt gripande att man nästan vart tårögd. Helt suverän att bara sitta och slöglo på. Underbar!

4,5/5


Night at the Museum: Battle of the Smithsonian

Night at the Museum: Battle of the Smithsonian, 2009 med Ben Stiller av Shawn Levy

I denna uppföljare återvänder Ben Stiller tillsammans med många av de kända ansiktena från första filmen och ännu fler historiska karaktärer. Den här gången utspelar sig historien på Smithsonian Institute som består av inte mindre än 17 olika museum och 136 miljoner museieföremål…

Det här är en sånhär film jag har haft liggandes hur länge som helst och aldrig kommit mig för att se den, det har kommit bättre filmer ivägen och den här har ständigt knuffats åt sidan. Ettan var en kul ide och rolig i början, men extremt tröttsam i längden, en tvåa på det skulle vara för mycket…

Filmälskare som jag är så var jag ju givetvis tvungen att plåga mig igenom den här ändå. Jag vart faktiskt possitivt överraskad, men ändå inte imponerad. Samma stil som ettan, men de nya historiska karaktärerna i den här var något roligare. Rätt ok för att varva ner bortåt småtimmarna men inget att visa på en filmkväll.

2/5


Ice Age 3

Ice Age: Dawn of the Dinosaurs, 2009 av Peter Ackerman

Sid försöker att adoptera tre dinosaur ägg men blir bortförd av äggens biologiske mor och hans vänner gör allt för att hitta Sid.

Ja, jag tittar på barnfilmer. Eller nej, ursäkta. FAMILJEFILM. Jag skäms inte alls, jag tycker det är skitskönt att bara se en film som du egentligen inte behöver hänga med i alls. Det är så enkelt att förstå, så det är bara glo och njuta. Nu var ju inte den här så bra som jag hade hoppats. Ice Age är Ice Age oavsett. Med den roliga, tröga sengångaren Sid som kärnan i humorn. I den här rullen blir han ju bortförd och man ser inte så mycket av honom som man skulle vilja göra. Mycket skämt som bara vuxna förstår, men samtidigt betyder det nånting kul för barnen.
En smart film, men helt klart den sämsta av de tre.

2/5


Harry Potter and the Half-blood Prince

Harry Potter and the Half-blood Prince, 2009 av David Yates

Erhm, ja… vad ska man säga.. Det är en lååååång historia.

Jag har aldrig varit ett fan av Harry Potter. Ärligt talat så tycker jag att det är väldigt fjantigt alltihop men en fest för ögat. Trots detta måste jag erkänna att jag har sett allihop för jag vill inte läsa böckerna eftersom mitt intresse inte är så starkt och jag vill trots detta se hur hela skiten slutar. Nu funderar jag på hur gammal jag var när jag såg första filmen, för då var Hermione bara barnet, och nu är hon ”vuxen” är det fel av mig att tänka att hon är rätt het? Jag tror det. Hursomhelst, det var väl en av dom bättre filmerna i serien hittils.

3/5


Madagascar 2

Madagascar – Escape 2 Africa, 2008 med Ben Stiller, Chris Rock mfl. av Eric Darnell & Tom McGrath

Ja, jag tittar på tecknat! Madagascar 1 var ju helskön, pingvinerna är suveräna! Finns inte mycket att säga. Ettan var ju klart bättre, men den här var underhållande också.


Bolt

Bolt, 2008 med John Travolta av Byron Howard och Chris Williams

Fick en glimt av den här på årets Julafton med Kalle Anka och hans vänner. Jag har barnasinnet kvar och har inget emot att glo på en animerad film lite då och då. Bara för att slötitta på framför soffan. Inget du direkt behöver hålla reda på. Bolt var rätt kul. Väldigt lik The Incredibles. Helt klart sevärd för alla åldrar. Hamstern i bollen är störtskön…


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.