300
300, 2006 av Zack Snyder med Gerard Butler och Lena Headey mfl.
Denna film återberättar historien om det våldsamma slaget vid Thermopylae, då kung Leonidas tillsammans med 299 spartaner stred till sista blodsdroppen mot Xerxes och hans massiva persiska armé. Deras mod och uppoffring inför oöverstigliga odds, kom att inspirera hela Grekland till att enas mot den persiska fienden, och blev ett första slag för demokrati. Filmen ger även liv till Millers serieroman genom en kombination av spelfilm och virtuell bild, som fångar den särpräglade visionen av denna antika saga.
Jag var så otroligt jävla pepp på den här filmen långt innan den ens gick på bio.
Jag följde bloggar, twitters, hemsidor och allt som gick att läsa på iMDB… typ.
Sen kom trailers ”This is Sparta!” gjordes snabbt till ett fenomen och är väl idag en line ingen har lyckats undgå sedan dess. Jag fick nästan ägglossning när jag såg trailern och kunde snart inte vänta längre. Nu kommer ett erkännande, säg vad du vill, tyck vad du vill men jag laddade ner filmen så fort den kom ut. Jag hade faktiskt en god anledning -jag satt och dejtade min flickvän (nu fru) -mitt i de småländska skogarna i ett litet hus på en skitsvajig internetuppkoppling. Jag hade faktiskt för avsikt att pynta ut de kronorna för filmen. Det har jag också gjort nu. Det tog väl då, ungefär 5 timmar att ha den redo att ses. De 5 timmarna kändes som 5 veckor.
Den var så sjukt läcker, asläckra slowmotion scener och 300 klippt galna amerikaner (läs. spartaner) som vrålar och brölar som de vore på Hultsfredsfesivalen.
När man sen ser den andra gången så är det bara fånigt hela skiten. Butler gormar på sina soldater när det inte ens behövs. Skådespelet från vissa upptäcker man är helt uruselt och, ptja… Den bara suger. Snyder jobbar visst på en uppföljare, Xerxes, som egentligen inte är en uppföljare.
Jag har inte undersökt saken närmre än så.
Jag måste erkänna att jag är lite pepp på Sucker Punch, men den här gången ska jag inte hoppas för mycket. Iallafall inte se den mer än en gång om jag finner den bra. Den första gången jag såg den skulle den få en väldigt stark 4:a. Men jag måste sänka mig lite, vid närmare eftertanke.
2/5
The Hurt Locker
The Hurt Locker, 2008 av Kathryn Bigelow med Jeremy Renner, Anthony Mackie mfl.
När det amerikanska bombröjningsteamet i Bagdad får en ny befälhavare kastas de unga bombexperterna ut på ett hisnande uppdrag i den sönderskjutna storstaden. Är det ansvarslös krigsföring eller en blodig bärsärkagång? Och kan man överleva ett jobb som bokstavligen är en tickande bomb?
Fråga mig inte varför jag inte har sett den här tidigare! Den har bara fått tusentals goda recensioner, 6 Oscars. 73 andra vinster och 47 nomineringar. Det finns väl ingen anledning att se den då?! Eller? Skämt och sido. Det finns en enkel anledning. Jag är inte så stort fan av krigsfilmer. Punkt slut. Nu har jag dammat av den och sett den.
Det första jag reagerade på var fotot. Den är filmad så jäkla bra så det känns nästan lite som att man är där med dem. Den är väldigt spännande, bra handling och väldigt bra ljud. Känns som en film man skulle kunna visa i skolan om hur krig kan se ut. Det känns inte som det finns så mycket mer att säga. Det är krig och gänget man följer desarmerar bomber. Hrm. Trots detta skulle jag kunna rekommendera den till de flesta jag känner som inte har sett den, för det är jävligt bra.
4/5
Green Zone
Green Zone, 2010 av Paul Greengrass med Matt Damon mfl.
Under den USA-ledda ockupationen av Bagdad 2003 sänds befälet Roy Miller och hans team med arméinspektörer ut för att leta upp massförstörelsevapen som tros ligga dolda i lager mitt i den irakiska öknen. Jakten, som går mellan den ena förrädiskt minerade platsen till den andra, går till en början ut på att finna dödliga kemiska ämnen. Snart snubblar Miller och hans män dock över en intrikat mörkläggningsaffär som vänder upp och ner på hela uppdraget.
Så ofantligt jävla ko-tråkig, ointressant och inaktuell film! Jag har för mig om att jag gillade Bourne-trilogin och hade därav ganska höga förhoppningar på denna.
Som alla jävla krigsfilmer så är Amerika världspoliser och patrioter ut i fingerspetsarna och dom kan allt, vet allt och får göra vad fan som helst. Börjar man väl störa sig på det, så går en sån här film knappt att se färdigt. Usch fy fan!
Det enda som jag tyckte var bra med den här filmen var fotot. That’s it. Det kan den få en stjärna för.
Resten vill jag pulverisera, kasta i toaletten, pissa på och spola ner…
1/5
The Patriot
The Patriot, 2000 av Roland Emmerich med Mel Gibson och Heath Ledger
Han var en gång hjälte och legend i kriget mot fransmän och indianer. Idag vill Benjamin Martin inget annat än uppfostra sina barn i fred. Men Martin tar vapen igen mot engelsmännen efter att en hänsynslös och sadistisk brittisk officer dödar hans son.
Jag frågade min fru om hon hade lust att se en Mel Gibson film. Det är ingen idé att fråga om hon vill se [filmtitel] för hon har ingen aning vilken jag menar ändå. Hur som helst, jag fick svaret:
Neee! Mel Gibson gör inga bra filmer!
Jag började rabbla upp vad jag tycker är bra Mel Gibson filmer; Payback, Ransom, Braveheart, The Patriot, Mad Max, We Where Soldiers och kom på att det var jävligt länge sen jag såg The Patriot. Så istället för Edge of Darkness fick det bli den här!
Väldigt snabbt inser jag att det är ofta man ser Mel Gibson spela ensamstående far. Signs, What Women Want och den här. Ok, ofta var en överdrift, men det är väl de senaste jag har sett. Det känns också som att jag såg alla dessa strider i Braveheart också. Det känns också som att jag har sett en man attackera en ryttares häst istället för ryttaren själv… I Braveheart… Känns också som att jag har sett Mel Gibson hämnas på ett helt land förut i samband med en mördad familjemedlem… I Braveheart… Känns inte som att det är första gången i en film med Mel Gibson som ett barn finner massa lik på gården… I Braveheart exempelvis… Hursomhelst! Den var rätt lik Braveheart.
När den kom ut tyckte jag den var mycket bättre. Jag skulle behållit det bra minnet jag hade utav den och inte sett den igen. Den var rätt långtråkig, med lite överdriven musik, skådespelet är väl inget att klaga på och det är vackert foto, men man ser tydliga tendenser till bluescreen.
Den är lång och ganska långtråkig, så tänk efter innan du ser den en fredagkväll. Det finns säkert ett bättre och kortvarigare alternativ.
3/5
Brothers
Brothers, 2009 av Jim Sheridan med Natalie Portman, Tobey Maguire och Jake Gyllenhaal
Soldaten Sam lämnar frun Grace och deras barn för ett uppdrag i Afghanistan. Under tiden flyttar hans strulige lillebror Tommy, som just kommit ut från fängelset, in hos familjen. Snart befaras Sam ha omkommit i strid och i hans frånvaro uppstår en oväntad romans mellan Tommy och Grace. Men en dag kommer Sam hem…
Den här var riktigt bra. Jag ser inte mycket drama av någon anledning, känns inte som att det är något som får min uppmärksamhet. Men den här fick det, och jag tyckte som sagt den var bra. Enkelt manus att hänga med i, men ack så tragiskt. En av Sams döttrar spelad av Bailee Madison kommer gå väääldigt långt i Hollywood när hon blir stor, så himla duktig! Skådespelet i hela filmen var väldigt bra. Musiken var lite enformig. En lugn film, på gränsen till lite för långsam men den höll nästan hela tiden.
4/5
The Men Who Stare At Goats
The Men Who Stare At Goats, 2009 av Grant Heslov med George Clooney, Ewan McGregor, Kevin Spacey mfl.
Filmen handlar om en hemlig enhet i den amerikanska armén som utgår från teorin om att man, med rätt mental träning, bland annat kan gå igenom väggar och murar och att man kan döda getter genom att stirra dem till döds.
Åh, den här filmen var verkligen i min kaliber. Jag älskade den! Hela grejen att McGregor intervjuar en medlem ur den sk. hemliga enheten och allt läggs fram som en berättelse med McGregors voiceover. Det är helt makalösa människor som är med i den hemliga enheten och det är så kul. Vid ett tillfälle skrattade jag så att jag grät. Det händer inte allt för ofta. Jag tycker om när de skojar om och med människor som tar sig själva på fullaste allvar, när de borde förstå själva att allting är helt absurt.
Bra skådespel och helt underbar, ändå enkel handling.
Slutet var lite tomt tyvärr. Hade det varit bättre hade den fått ett guldkorn. Jag rekommenderar den varmt till alla med ett litet sinne för humor.
4,5/5
Universal Soldier: Regeneration
Universal Soldier: Regeneration, 2009 av John Hyams med Jean Claude van Damme, Dolph Lundgren och Andrei Arlovski
När terrorister hotar med kärnvapen katastrof är världens ända hopp att återaktivera tillbakadragna ”Universal Soldaten” Luc Deveraux. Återprogramerad och beväpnad måste Deveraux ta sig an sin ärkefiende och en ny generations ”UniSol”.
Herregud, jag kunde väl ha sett redan på omslaget att den här skulle suga! Den här känns så ihopkastad så det bara skriker om det. Nån dum jävel satt säkert på ett kontor nånstans i närheten av Hollywood och tänkte: ”Fan, man skulle slänga ihop nåt skit med JCVD och Dolph Lundgren igen! Jag vet! Vi gör en tvåa på Universal Soldier! Folk älskade ju den! – Men vad ska vi ha för skådespelare? – Äh, ta bara nåt, det räcker med JCVD och Dolph, vi tjänar pengar på det!”
Och det gör dom säkert. När Universal Soldier kom 1992 såg jag den säkert 10 gånger om dagen, jag tyckte den var döball. Så nu vart jag helt stasig när jag fick syn på den här. Jag hade ju mina misstankar att den skulle vara dålig, men jag var tvungen! Jag är nästan säker på att många tänker precis likadant.
Lite kul var det iallafall att Andrei Arlovski, UFC-fightern var med. Någon hade sagt att Rampage Jackson skulle vara med, men det var visst Arlovski. Han gjorde rätt bra ifrån sig, för hur svårt ska det vara att ha 2 repliker i en film på minst 3 bokstäver? Yes. No.
Musiken är svintråkig och upprepande. Skräckmusik? WTF? Skådespelet är pinsamt och handlingen är helt puckad.
SPOILER (Trippelklicka texten under om du vill läsa):
Dolph Lundgrens prestation var väl inte heller nånting historiskt. Han kom in sent i filmen och dog efter en mycket kort fight-scen med JCVD
0/5
Bra början på året. 2/2 skitfilmer.
Gamer
Gamer, 2009 med Gerard Butler av Mark Neveldine och Brian Taylor
”Gamer” utspelar sig i en nära framtid, en tid då tankekontrollsteknologi har tagit samhället med storm. Människor kontrollerar andra människor i ett gigantiskt multiplayerspel över Internet.
Den enstörige miljardären Ken Castle är skapare till den kontroversiella underhållningsformen Slayers – ett mäkta populärt spel som låter miljoner agera ut sina innersta lustar och fantasier online – framför en världspublik. Spelandet har utvecklats in i en ny, skrämmande dimension…tankekontroll…manipulation…människor som spelar med människor.
I centrum finns Kable, superstjärnan och kulthjälten från det ultrabrutala spelet Slayers. Kable styrs av Simon, en ung spelare med rockstjärnestatus, som fortsätter att trotsa oddsen och för Kable till seger varje vecka. Bortförd från sin familj, inburad och tvingad att strida mot sin vilja måste Kable – den moderna tidens Gladiator – överleva länge nog att kunna fly från spelet, frita sin familj, återfå sin identitet och rädda mänskligheten från Castles hänsynslösa teknologi.
Alla FPS-spelares drömfilm. Asball. Jag har för några dagar sedan precis avslutat Call of Duty: Modern Warfare 2 och den här kom precis i rätt tid. Såg den i HD och måste säga att det var en perfekt HD-film. Mycket färger och skitläckra filmfilter. Handlingen är rätt ok om man tillåter sig själv att hänga med lite. Kul att se Dexter Morgan från serien Dexter häri också i en annan roll än just Dexter. Gerard Butler svek mig som fan i kärringfilmen PS. I Love You.
Men nu har han min fulla respekt igen.
Typisk kill-film med våld, blod, action, tuttar i mängder med massa massa morbida människor som lever i en fantasivärld.
3,5/5
Inglorious Basterds
Inglorious Basterds, 2009 av Quentin Tarantino med Brad Pitt, Eli Roth mfl.
Under det första året av den tyska ockupationen av Frankrike tvingas Shosanna Dreyfus bevittna avrättningarna av sin familj, ledda av nazistöverste Hans Landa. Shosanna lyckas fly och beger sig till Paris där hon skapar sig en ny identitet som biografägare. På annat håll i Europa arrangerar löjtnant Aldo Raine, med hjälp av en grupp judiska amerikaner, en serie snabba och chockerande hämndaktioner mot tyskarna. Gruppen, som blir känd hos fienden som ”the basterds”, möter den tyska skådespelerskan tillika spionen Bridget von Hammersmark och de förenas i målsättningen att störta ledarna för det Tredje riket. Fler öden sammanstrålar bakom en biografridå i Paris, där Shosanna skissar på en egen hämndplan …
Den här filmen började skrivas långt innan Kill Bill vol. 1 Men nu, efter nästan 10 år är den äntligen här. Det var mycket snack om den här filmen när det ryktades att den skulle komma. Dolph Lundgren skulle vara med, Sylvester Stallone skulle vara med, Eddie Murphy, Michael Madsen, George Clooney, Leonardo DiCaprio, Tim Roth, Adam Sandler, Simon Pegg och många många fler skulle också ha varit med. Nu vart det ju inte riktigt så, De flesta av de som tackade nej höll redan på med andra filmer. Tarantino fick nöja sig med Brad Pitt.
Den var faktiskt väldigt väldigt bra, 2tim och 30min kändes gå förbi ganska fort. Den var underhållande, grotesk och lite lite spännande. En väldigt typisk Tarantino rulle. Redan vid introtexterna kunde man känna av Kill Bill, och musiken i filmen är väl som vanligt handplockat av Tarantino själv. Jag kan nog säga med handen på hjärtat att den var värd 110kr att se. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför, men jag kan inte ge den en femma.
Den får en stark fyra…
4/5
Valkyrie
Valkyrie, 2008 av Brian Singer med Tom Cruise mfl.
Handlar om ett försök att avrätta Adolf Hitler under stormakten i WWII. Baserad på en sann historia.
Många har tappat respekten för Tom Cruise för att han tror på utomjordingar och slår i folk att scientologi är den ända riktiga ideologin och bla bla bla. Låt honom tro, tycka och göra vad fan han vill. Men en sak han alltid har varit duktig på är att skådespela. Som i denna.
Helt okey rulle, fullmatad med stela ”tyska” nazister som står och kuckilurar vid nån grind och en skrynklig, späd och utmattad liten Hitler-figur. Spännande och intressant men förutsägbar. Alla vet att Hitler tog sitt eget liv. Inte direkt så att man sitter och undrar om dom kommer att klara det eller inte…
3,5/5
Defiance
Defiance, 2008 av Edward Zwick med Daniel Craig
Tre judiska bröder rymmer från Nazist-okupperade Polen till den vitryska skogen, där de slår följe med det ryska motvärnet. De kämpar för sin överlevnad i skogen och hjälper de i nöd.
Jag är personligen helt såld på andra världskriget-filmer. Givetvis allra helst de som är en sann berättelse. Den här bygger på en sann berättelse. Väldigt bra film. Förutom när man ska säga nånting om killen i huvudrollen så hänvisar man automatiskt till ”Han.. den där… Bond…”
Polska namn är rätt så tungbrytande. Den är lång, stundvis rätt rå, stundvis rätt sorglig och det finns några typiska ”filmtal”-scener. Tänk Braveheart så fattar ni vad jag menar. Inte för att det skulle finnas någon film som har lyckats med ett sånt episkt tal, men ni hajar…
